I den smala sängen i mitt rum på landet. Hör vinden i träden, känner hur fuktigt det är genom myggfönstret. Läser Gun-Britt Sundströms För Lydia för jag vet inte vilken gång i ordningen (eventuellt det tråkigaste omslag som finns: beige och fisigt ljusblått med ful typo). Det har varit en känslosam dag. Katastrofen i Norge överskuggar allt. Min egen sorg är hela tiden närvarande, och det mesta känns rätt shitty just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar